Pappor och barn

27 maj, 2010
Blir glad när jag ser Fredrik bli intervjuad om pappors föräldraansvar i Aftonbladet. Såklart barnets liv också blir mycket rikare med en nära relation till två föräldrar i stället för till endast en. Män måste ha lika goda möjligheter som kvinnor till en nära relation med sina barn. Och kvinnor måste ha lika möjligheter som män på arbetsmarknaden. Och – med ett mer jämställt föräldraskap skulle kvinnor och män vara borta från arbetslivet i lika stor utsträckning och då skulle även jämställdheten på arbetsmarknaden öka. Med ökad jämställdhet blir alla vinnare.
 

Tänker ofta på Kamratpostens undersökning från 2008 där tjejer och killar i åldern 8-15 år får frågan vem de helst pratar med när de blir ledsna. 40 procent svarar att de helst blir tröstade av mamma, 35 procent av en kompis eller någon annan, 11 procent har ingen de vill prata med.
 
10 procent av killarna vill prata med pappa och bara 5 procent av tjejerna! Pappa kommer sist.  Barnen väljer naturligtvis att anförtro sig till någon de har en nära relation till. Men om pappa inte tar lika stor del i föräldraansvaret för och har närhet till barnet så kommer han inte att bli en tröstande förälder.
 
Jag gläder mig åt den utveckling vi ser med föräldrar på lika villkor och vill fortsätta kämpa för den. I dag är småbarnspappor den grupp som jobbar mest av alla. Femtiotalsmannen som valde jobbet, pipan, öronlappsfåtöljen och tidningen framför barnen måste vi lämna bakom oss.  Vår tids förebild är alla ni pappor som finns där för era barn.  I min vision för ett jämställt Sverige kommer mamma och pappa på delad förstaplats för barnet! 
 

 

  
   
Annonser