På tal om kvinnor och män

I förra veckan presenterade SCB sin skrift ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet”. Publikationen kommer ut vartannat år och syftar till att med statistik tydliggöra hur långt vi i Sverige har kommit i vårt jämställdhetsarbete.

Årets upplaga konstaterar att samhället har blivit mer jämställt, men att framstegen sker långsamt. Männens uttag av föräldrapenningen har ökat och ligger nu på 22 procent och andelen kvinnliga professorer på högskolorna har ökat. Men SCB konstaterar samtidigt att både utbildning och arbetsmarknad fortfarande är starkt könssegregerade och att löneskillnaderna mellan män och kvinnor består.

Intressant studiebesök i Uppsala

I dag har jag varit på ett synnerligen intressant studiebesök i Uppsala. Jag har fått inblick i det omfattande arbete som sker inom NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid. Ett institut som arbetar kliniskt, forskar, utvecklar metoder och modeller rörande våld mot kvinnor. Bland annat har de fått flera regeringsuppdrag i den historiskt stora satsning som skett på att bekämpa våld mot kvinnor.

Ett konkret exempel är den dygnet runt öppna telefonlinjen, Kvinnofridslinjen som nu funnits i 2 år. När man ringer dit får man prata med professionella personer, sjuksköterskor, barnmorskor eller socionomer. Samtalet är anonymt, kostnadsfritt och går inte att spåra på telefonräkningen. Förra året registrerades ca 40 000 samtal. Många har fått råd och stöd samt hjälp med kontakter för polisanmälan m.m.

NCK har även tagit fram ett så kallat bevissäkringsverktyg för att all personal inom sjukvården i hela Sverige ska kunna utföra en noggrann läkarundersökning i syfte att säkra bevisning. Detta kit som ni ser på bilden innehåller en metodhandbok och en utförlig guide, så att även husläkaren i Vilhelmina, geriatriken i Östhammar eller gynekologen i Solna på ett rättssäkert sätt ska säkra bevis inför en kommande rättegång. Utöver detta har NCK utbildat personal inom vården, rättsväsendet och ideella organisationer.

Jag hoppas att kvinnor som kommer i kontakt med vården, försäkringskassa och arbetsförmedlingen regelmässigt ska tillfrågas om ev. förekomst av hot och våld. En sån screening skulle kunna betyda att fler kvinnor fick den hjälp som de behöver och att fler gärningsmän kan ställas inför rätta och dömas för dessa brott.

Svensk forskning om familjeplanering

Från konferensen Women Deliver…

Professor Hans Rosling har inlett dagen på ett utmärkt sätt! Han visualiserade torra fakta på ett fascinerande sätt tillsammans med stor entusiasm. Det var mycket givande. Vi fick se sambanden mellan hög mödradödlighet, låga inkomster och barnrika familjer. Till exempel Afghanistan där kvinnor i snitt föder mer än sex barn.

 

Utbildningsnivån är viktig tillsammans med tillgång på familjeplanering, preventivmedel och rådgivning. P-pillrets tillkomst på 1960-talet hade bland annat syftet att minska befolkningsexplosionen – inte omtanken om kvinnors eget val att kunna planera barnafödandet. Professor Rosling menade att hotet från kommunismens utbredning delvis bidrog till pillrets utveckling och utbredning.

Gapminder heter Roslings stiftelse som har sitt säte i Stockholm. På World Map 2010 ser ni förhållanden mellan mödradödlighet och inkomst. Notera Afghanistans situation, medan Liechtenstein som finns i den andra extremen får inte plats på bilden. Vikten av biståndsinsatserna och fredsbyggandet i Afghanistan känns ännu mer relevant utifrån dessa aspekter.

Genussäkrad skola och förskola

Expressen plockade igår upp vårt moderata förslag att genussäkra förskolor och skolor. Bakgrunden är Skolverkets färska rapport om attityder till skolan som tydligt visar att könsskillnaderna i skolan består. Flickorna är mer engagerade i skolarbetet och skaffar sig ett försprång gentemot pojkarna som består ända upp på högskolenivå:

”I alla åldrar är det en större andel flickor än pojkar som är engagerade i skolarbetet. Bland de äldre eleverna är det vanligare att flickor upplever att skolan ger dem lust till fortsatt lärande och så många som var fjärde pojke menar att skolan i liten eller ingen utsträckning ger dem lust till detta. Nästan hälften av flickorna i gymnasieskolan uttrycker en klar ambition att ta sig till högskola och universitet jämfört med var tredje pojke. Vidare är det betydligt vanligare att pojkar i gymnasieskolan svarar att de sällan eller aldrig tänker på framtida studier jämfört med att flickor gör det. 

Det finns också betydande könsskillnaderna avseende stress och krav i skolan. Hälften av de äldre flickorna känner sig stressade på grund av egna krav och förväntningar avseende skolarbetet, motsvarande andel bland pojkarna är en femtedel. En annan markant skillnad är att flickor oftare tänker på betyg och studieresultat. Det är också vanligare att flickor känner sig stressade över betygen.”

Det behövs konkreta metoder för att ge alla barn lika möjligheter i förskola och skola. Hur flickor och pojkar bemöts och undervisas i förskolan och skolan är grundläggande för deras möjligheter senare i livet och deras välbefinnande. Förskolor där man arbetat medvetet och aktivt med jämställdhet visar mycket goda resultat. Pojkarna gör bättre ifrån sig i skolarbetet, flickorna vågar ta mer plats och helheten fungerar bättre. Vi vill ha harmoniska barn som har lika möjligheter till utveckling och lärande. Inte stressade flickor och skoltrötta pojkar. Därför vill Moderaterna ha jämställdhetsutbildning i alla pedagogutbildningar och införa jämställdhetsmärkning för våra skolor och förskolor.

Hillevi Engström